Sundsvall, ångest och allt därimellan
Hade jag inte flyttat ifrån Sundsvall hade jag nog inte märkt vilken ångest den staden egentligen ger mig. När jag var mitt uppe i sjukdommen, rutinerna och mitt sjuka sätt att tänka på, märkte jag inte av någonting. Jag började och slutade dagarna på exakt samma sätt, och på något sätt är väl det bra, det höll mig ifrån ett sammanbrott där och då.
Olyckligtvis kom det i efterhand och det fick mig att inse att flytten från stan gjort mig en fruktansvärd tjänst.
Nu ska jag tillbaka dit ett tag, och ska jag vara ärlig är jag rädd, rädd för mitt hjärta och mitt psykes skull.
Jag ska försöka vara stark, ta tag i rädslan för den förbannade staden och göra något bra av tiden. Jag vill träffa alla mina underbara vänner, gå på mitt älskade Stenstans och kanske träffa min bästa vän, som jag inte träffat på dryga månaden.
Ångesten finns fortfarande kvar. Jag vill stanna tills jag hittat en lösning på mitt liv. Det finns bara några praktiska saker som jag måste ta tag i för att kunna gå vidare.
Olyckligtvis kom det i efterhand och det fick mig att inse att flytten från stan gjort mig en fruktansvärd tjänst.
Nu ska jag tillbaka dit ett tag, och ska jag vara ärlig är jag rädd, rädd för mitt hjärta och mitt psykes skull.
Jag ska försöka vara stark, ta tag i rädslan för den förbannade staden och göra något bra av tiden. Jag vill träffa alla mina underbara vänner, gå på mitt älskade Stenstans och kanske träffa min bästa vän, som jag inte träffat på dryga månaden.
Ångesten finns fortfarande kvar. Jag vill stanna tills jag hittat en lösning på mitt liv. Det finns bara några praktiska saker som jag måste ta tag i för att kunna gå vidare.
Föredetta PILSKPOLIS
Jag märkte imorse när jag behövde skriva av mig att någon hackat min gamla blogg. Eller rättare sagt, hela min gamla mail. Märkte det för några dagar sedan, och hann ändra lösenord på Facebook samt Twitter, men tänkte inte på bloggen, lastfm osv.
Jag vet inte om jag ska se det som något bra. Förra bloggen var full med ångest och aningen deprimerande tankar. Det här kan vara en nystart, men ni vet väl lika väl som jag att en nystart inte kommer med ett nytt domännamn och en tom blogg? Det är ju bara idiotiskt tänkande.
Det jag tänkte skriva var iallafall att denna dag inte är en bra dag. Jag vill hem, jag vill stanna kvar här, jag vill gråta, skrika. Ja, kanske t.o.m slåss.
Totalt mörbultad av gråt har jag legat i soffan med kläderna på, stirrat upp i taket. Det var omöjligt att somna, och 05.10 gav jag upp med försöken.
Jag vet inte ens vad jag ska skriva längre. Inga ord räcker till, och ingenting kan fylla detta stora tomrum i mig. Även om jag gärna skulle fylla ut det med vad som helst.
Jag vet inte om jag ska se det som något bra. Förra bloggen var full med ångest och aningen deprimerande tankar. Det här kan vara en nystart, men ni vet väl lika väl som jag att en nystart inte kommer med ett nytt domännamn och en tom blogg? Det är ju bara idiotiskt tänkande.
Det jag tänkte skriva var iallafall att denna dag inte är en bra dag. Jag vill hem, jag vill stanna kvar här, jag vill gråta, skrika. Ja, kanske t.o.m slåss.
Totalt mörbultad av gråt har jag legat i soffan med kläderna på, stirrat upp i taket. Det var omöjligt att somna, och 05.10 gav jag upp med försöken.
Jag vet inte ens vad jag ska skriva längre. Inga ord räcker till, och ingenting kan fylla detta stora tomrum i mig. Även om jag gärna skulle fylla ut det med vad som helst.
